Under min graviditet så hade jag extremt mycket dödsångest, jag var orolig dagligen och var så rädd att någon i min familj skulle dö. Jag sa kör försiktigt till Fabio varje dag, kunde få upp läskiga bilder i huvudet och tänkte konstiga saker. Det var så sjukt jobbigt, rädslan utav att förlora någon var så stark att jag kunde börja gråta bara jag tänkte. Jag själv körde super försiktigt och glömde nog inte bilbältet en enda gång under graviditeten.
Jag minns att jag hade liknande dödsångest när jag var gravid med Kiara också. Har någon utav er varit med om liknande under graviditet? Varför är det så?
Nu när jag fött så har det gått över, är fortfarande orolig över vissa saker men tänker inte på det dagligen som jag gjorde under graviditeten.
Du är verkligen inte ensam.
Jag hade så under min graviditet med min dotter som nu är 1,5 år, Jag fick en sån sjuk dödsångest när jag var inne på förlossningen tänk om jag dör, hur ska det gå för min sambo och vår dotter? Massa såna tankar hade jag. Då min förlossning tog ca 30 tim och jag upplevde den väldigt jobbig. Tyvärr har dessa tankar inte försvunnit helt… Det är en stor anledning till att jag avvaktar med att skaffa fler barn.
Samma här! Jag kunde knappt korsa en gata utan att jag tänkte ”Nu kommer det en bil i 180 och kör på mig!! Undra hur långt jag kommer flyga?” Det blev värre i slutet av graviditeten, då kunde jag inte gå i en trapp utan att tänka ”Om jag ramlar nu, bryter jag båda armarna och benen eller bryter jag bara nacken direkt?” Och, det som sitter kvar värst är rädslan av att jag ska köra på någon med bilen. Varje varje varje gång jag kör bil tänker jag mig in i hur jag kör på en person. 8 månader sen jag födde och det sitter fortfarande kvar =/
Du är inte ensam! Samma här…
Gravid med nr två nu och det har eskalerat i jämförelse med första graviditeten. Konstiga tankar och bilder i huvudet dyker upp med jämna mellanrum. Vissa kvällar tänker jag att jag inte ska åka till jobbet dagen därpå, utan stanna hemma istället med vår 2-åring så jag har koll på henne hela dagen. Bilåkning ska vi inte prata om…
Skönt att höra att vi är flera!
Tack att ni delar med er, Vad sjukt att de är så för vissa! Så jäkla obehagligt, måste vara alla hormoner som gör en extra känslig och ängslig.
Tur att de går över sen efter graviditeten, annars hade man ju slutat gå utanför dörren. Inge mer dagis för kidsen eller någonting haha. Haft sån nojja över att dom går till parken bredvid bilvägar också. Tycker fortfarande det är jobbigt men det var extremt innan.
Kraaam
Samma här, är gravid nu och har de senaste månaderna haft en extrem dödsångest. Särskilt när det kommer till att åka bil eller att någon nära kör. Sååå rädd att mina närmsta eller jag själv ska gå bort.
Klart man varit orolig att förlora någon nära innan graviditeten också, men absolut inte på samma sätt alls.. nu är det brutalt :p