Tänkte skriva lite om hur jag tänker/känner kring förlossningen.
Alla frågar mig om jag är nervös, självklart är jag det. Men ändå inte så överdrivet att det skrämmer mig, jag längtar ju som bara den och tror/har hört att det är bland det häftigaste man kan vara med om.
Jag har ställt in mig på att det kommer göra så jäääävla ont! Men det är bara att bita ihop, hur många kvinnor har inte fött barn? Det är ju så jävla coolt! Tänker på att alla människor på denna jord har kommit till på det viset. Så det kan ju ändå inte vara så farligt eftersom folk gör om det och skaffar fler barn.
Jag är rätt smärt-tålig, tycker tex inte att det gör så himla ont att tattuera mig och så.. Men det går nog iof inte att gämföra med denna smärta 😛
Jag kommer att vara ganska öppen när det gäller smärtlindring, dom får rekommendera mig när jag är där och känner jag att jag vill ha en Epidral (ryggmärgsbedövning) så kommer jag att ta det, men det är inget jag planerar att göra i förväg. Allt beror ju på hur det känns och hur lång tid det tar.
Men lustgasen kommer jag nog definitivt att ta, Den älskar typ alla som fött barn? 😉
Men det som skrämmer mig mest med förlossningen är att man kan spricka.. Det är ju väldigt vanligt att man gör det, så jag ställer typ in mig på det också.. Men aaaj, dom syr ju ihop igen men det låter så läskigt. Är skit rädd för det.. Och så är jag är jag orolig för att man inte kommer ”se lika dan ut” där nere efteråt. Det kan väl ta några månader innan man går tillbaka har jag hört?
Eller vissa gör väl inte ens det? :/
Nej jag ska inte tänka så mycket på det, vårt barn kommer att vara värd allt! All smärta och får man en bristning så är det fan inte hela världen..
Men jag hoppas självklart på att det inte händer och att min förlossning går bra! 🙂
Dela gärna med er utav era egna erfarenheter och har ni någon fråga så är det bara att fråga på ♥ KRAM
Mina två förlossningar har vart superenkla om man
Jämför med de flesta. Men ändå jävligt smärtsamma
Men det är en sån smärta man klarar av… Dels för att man knte har något val men också för att det är värt det. Lycka till!
Du får ursäkta, men detta inlägg fick jag upp som att det var skrivet idag så jag trodde du snart skulle föda, men nu ser jag att du redan har fött. Haha undra varför det kom upp nu. Men bortse från min kommentar, men gav också min händelse =)
Jag blev inlagd på sjukhus vecka 38+5 pga havandeskapsförgiftning men då mina värden försämrades så jag blev igångsatt dagen efter (38+6). Fick fyra tabletter, ingenting hände. Förrän på morgonen när jag var 39+0, då vattnet gick av sig själv och sen tog det ca 18 timmar innan sonen låg på mitt bröst. Jag har aldrig känt sådan smärta, jag visste inte vart jag skulle ta vägen, lustgasen hjälpte inte mig så mkt så jag låg nästan på golvet och sambon var förtvivlad (visste inte vad han skulle göra). Fick epidural som räddade mig. Kände trycket men hade inte så ont så kunde andas ut några timmar.
Jag vet inte hur det är att spricka men jag blev klippt och förra veckan åkte de sista stygnen men har lite ont och svider än (förlossning sex veckor sen). Det tar tid för kroppen att återhämta sig.
Men det är allt värt det då man får sitt barn hos sig <3
allt kommer att gå jätte bra.
Förresten, tänk inte så mycket på förlossningen, man kan aldrig kontrollera den. Jag var emot epidural men de nästan tvingade mig till det så smärtsamt var det för mig. Och så är det jätte viktigt att andas och vila mellan värkarna (även om det kommer kännas svårt då) men det är viktigt.
En förlossningsberättelse med bilder kommer finnas i min blogg till helgen!
Jag är 25 år och var 24 när jag fick min son som nu blir 1 år på söndag.
Jag gick tre dagar över tiden och kände inte ett skit.
Trodde slemproppen gick och dom ville kolla mig så vi åkte in på förlossningen fredag kväll den 5 oktober.
Då titta en sköterska där inne och sa jag hade långt klar.
Vi åkte hem och landa i sängen klockan 03 på natten.
Sen vakna jag efter en liten stund att det kändes som shortsen jag hade var för små sånt tryck så jag tog av dom och försökte somna om men jag vakna gång på gång vid fyra gick jag upp.
Sen höll det på så fram till vid halv 7 tiden då jag ringde in och sa jag hade värkar.
Till svar fick ajg du har många tim kvar ta Alvedon och en dusch och återkom under dagen.
Jag blev arg men försökte räkna värkanr men förstod mig aldrig på det.
Jag ringde mamma och sa jag hade värkar och hon tvinga mig ringa förlossningen jag hade riktigt ont då.
Och hon var sååå otrevlig och tyckte inte jag skrek nog i luren, jag är väldigt blyg av mig såå jag är inte den som vrålar sådär AAAAAAAAH kärring släpp in mig haha.
Men hon neka mig komma in då sa jag jag kommer nu ändå.
Vagga lite till här hemma och sa nu kör vi.
Kände hur det tryckte neråt och att han var påväg.
Gubben låste dörrarna på bilen som jag slet tyckte han haha drama.
Och när jag väl var på förlossningen var det lugnt.
Fick komma driekt in på förlossningen och där mins jag inget direkt bara lite här och där.
Jag trodde jag var typ öppen 2 cm för visst fan gjorde det ont men var berädd på mycket värre.
Då säger dom jag är öppen 10 cm och frågar varför jag inte kom tidigare.
Klara mig på lusgas som är guds gåva till kvinnan.
20 min efter jag kommit till förlossningen hade jag han på bröstet min älskade son och fy fan vad underbart det var.
Det var inte alls så hemskt som jag trodde och skulle kunna födda tio barn till.
Du behöver inte vara orolig det kommer gå jätte bra.
Även om det gör ont så mins man aldrig smärta och när man får upp sitt barn på bröstet som är friskt så är man så lycklig att det är värt allt i världen .
Stort Lycka till Jessica
Hej!
Jag är 23 och har 2 fina grabbar. Första förlossningen startade genom igångsättning för att jag gick över tiden. Hade lustgas och epidural på båda förlossningarna men hade egentligen inte behövt det med andra, fick den när jag var 9 cm öppen så låg bara o väntade på att den skulle sluta verka så jag kunde krysta haha..
Båda förlossningarna gick jättebra, jag vill sååå gärna föda igen! Det är så jäkla häftigt!
Med första barnet fick jag två bristningar på insidan, sydde 7 och 8 stygn. Jag hade ingen bedövning utan andades lustgasen när dom sydde, haha jag var galen i lustgasen.. det läkte snabbt och fint! Med andra barnet fick jag ingen bristning alls.
En vän till mig sprack hela vägen till rectum, och hon hade lite problem efteråt men nu är hon gravid igen och ser fram emot förlossningen trots det.
Så oroa dig inte, det kommer gå så skit bra!
Åh, det kommer gå så bra det där så! Det är klart att en förlossning är lite läskigt. Man vet ju aldrig hur det blir. Jag har varit med om två och jag är fortfarande lika rädd nu för min tredje även om dom två tidigare har gått hur bra som helst. Visst är det inte bekvämt, men jag har tyckt att smärtan är mycket mer kontrollbar än vad man ser på film eller hör andra berätta om. Det gäller nog bara att försöka hålla sig lugn och fokusera. Jag tycker t.ex det är mycket värre att ha lite ont under graviditetet då det är ”negativ” smärta. Varje värk är liksom positiv, ett steg närmare bebis, så det är liksom lättare att hantera. Jag har tagit epidural med båda mina och skulle aldrig våga köra utan den. Jag har tagit den några timmar innan mina är födda och efter att jag tagit den så har jag inte känt ett skit förrän dom varit ute =) Och det där med att spricka är ju läskligt men det är typ det sista man tänker på då. Jag sprack ganska mycket första och fick sy på 4 ställen. Att sy kändes inte, man är ju ganska mör där nere efter krystningen =) Men eftersåt gjorde det sjukt ont, men man överlever ju det också =) Sen är det klart att jag tycker att det kanske känns annorlunda ut där nere ibland, men jag minns liksom inte hur det var innan heller så =) Gud vad jag babblar på =) Du kommer klara det kanon och det är faktiskt inte så farligt som man tror, kan jag säga efter mina erfarenheter då. Alla upplever det ju såklart på olika vis =) Men hoppas er lilla bebis vill komma snart. Jag tror på en pojk och att han kommer under tisdagen 😉 hihi
Hejsan Jessica! Du är stört skön och jag älskar din blogg. Jag har en fråga till dig. Har du fått några bristningar eller något liknade som man kan få när man är gravid? 🙂
Hej! vill verkligen säga grattis till dig och din karl! jag är så avis på dig! dottern fyller 1 nu i oktober 🙂
För mig var förlossningen verkligen det HÄFTIGASTE jag någonsin vart med om! Klart man var lite rädd för hur ont det skulle göra så fick ett råd av min mor: ställ in dig på den värsta smärtan du kan tänka dig! Det gjorde jag och då var det inte lika hemskt som jag trodde det skulle vara 😉 Lillan kom 19 men hade BF 27 så slapp gå över tiden som du gör nu din stackare! Som smärtlindring tog jag lustgas (underbart) och ett varmt bad! helt perfekt! Lite lågt med musik på radion och bara tog det lugnt, andades och försökte slappna av hur ont det än gjorde, det blev bara värre när man spände sig! Kl 5 å morgonen började det göra lite ont, var på BB kl 7 och blev inskriven så mina värkar inte var så täta men väldigt starka! Blev undersökt, fick lite saft, lustgas, var öppen 3cm, la mig i badet då värkarna VERKLIGEN kom igång, efter 30 min hade jag öppnat mig till 7,5 cm! Så det gick fort. kl 12 började krystvärkarna komma och 12.25 var det finaste i världen på magen istället för i! då skiter man i allt!
Frågade efteråt om jag sprack och hon sa att det behövdes 4 styng på insidan, fick lokalbedövning men musen var rätt bortdommnad ändå så kände inte så mycket 😉
Var noga med dina knipövningar efter fl bara så kommer varken du eller din karl känna skillnad 😉 LYCKA TILL SNYGGING!!
Min dotter är 7,5 månader. Första värken kände jag tidig morgon runt kl 6 dagen innan hon höll i sig. Stark mensvärk. Det höll på till och från fram till att jag åkte till bm-kontroll. Var då öppen 3 cm. Hade nu värkar som kom och gick, vi åkte in på kvällen vid kl 22. Var fortfarande bara öppen 3 cm så var väldigt besviken. Vi valde att åka hem igen. Åkte tillbaka nästa morgon vid kl 8. Bara öppen 4 cm men blev nu inskriven. Var så besviken för hade verkligen hållt ut länge hemma med värkar tills det inte gick mer o de kom med 3-4 min mellanrum. 30 min efter att vi kommit till förlossningen gick mitt vatten och då satte värkarna från helvetet igång. Jag duschade varmt och satt på en pilatesboll. Andades igenom värkarna som jag lärt mig. Efter en stund tog jag lustgas, min enda smärtlindring som fungerade jätte bra. Jag var totalt inne i mig själv under hela förlossningen, jätte koncentrerad och blundade konstant fram till att min dotter var ute, så fokuserad var jag. Jag blev klippt och fick en liten bristning. Jag tyckte det kändes lite när jag blev sydd där de hade klippt men inte där jag brast. Mitt bästa tips är att du ska vara koncentrerad, fokuserad och andas som man ska igenom värkarna, och att tänka att varje värk är närmare födseln av ditt barn. Lycka till! Jag längtar något enormt till att få föda barn igen, trots att det gjorde så ont!
Hej Jessica!
Tycker du har helt rätt inställning! Jag tänkte som du ang förlossningen.. gick 7 dagar över tiden 🙂 slemproppen gick på morgonen, började få värkar vid 12 tiden, kändes som molande mensvärk, fattade inte att det var värkar förän kl 23 då mina krystvärkar började hemma.. Var öppen helt när vi kom in och han var ute 2 timmar senare.. Det gjorde inte alls så ont som jag var inställd på att det skulle göra.. Lyssna på kroppen och häng med bara, kämpa inte emot! Lustgasen var GULD!
Jag är 20 år och födde barn i mars och det absolut bästa tipset som du kan få är att välkomna värkarna! Tänk att desto mer du slappnar av desto fortare öppnar du dig, för om du börjar spänna dig så fort en värk kommer så kommer det ta mycket längre tid än nödvändigt. När en värk kommer, lägg händerna på varsina knän med handflatorna uppåt och aaaaandas. Axlarna ska vara nedsänkta och handflatorna öppna, då gör du ett bra jobb och hjälper kroppen! Detta är Fabios uppgift att hålla koll på och påminna om 🙂
Innan förlossningen var min största rädsla att spricka och att bli slapp där nere. Jag fick en bristning och fick sy 4 stygn och det märkete man inte öht, man är så himla upptagen av sitt underverk man har på bröstet och det känns inget alls när dom syr. Och om slappheten så kan jag tala om att det har inte känts annorlunda för varken mig eller sambon! (Jo, kanske lite till det bättre om möjligt!)
Allt kommer gå sååå bra! Kroppen sköter sig så fantastiskt bra, bara man hjälper den och inte stretar emot!
Min förlossning tog 40 minuter. Vi hann mätt o jämt in till bb i dalarna är de för oss 10 mil till närmaste bb så de blev lite smått panik när vi kom in o jag va öppen 10 cm! Jag fick en chock för de gjorde ju ont men inte Så ont som alla säger… Men de har nog med smärttröskeln att göra. Jag klarar smärta. 8 krystvärkar senare va mitt första barn fött! 10 dagar förtidigt kom hon min fina tjej, jag sprack ingen o fick 2 bristningar på magen o vi lämnade bb efter 23 timmar. Så allt kan gå kanon bra för dig, du åker nämligen till BB med samma inställning som jag att kroppen fixar detta själv o de gör den hur bra som helst, lycka till de är helt underbart. Min dotter blir 2 månader på lördag <3 lycka till 🙂
otroligt vacker bild!!
Min förlossning var det häftigaste jag vart med om! Skulle göra om det imorgon om det vore så. Jag hade med ställt in mig på att det skulle göra så jävla ont men det gjorde det faktiskt inte. Jag hade sen innan bestämt att jag skulle föda utan Eda vilket jag gjorde. Testade lustgasen och jag hatade den. Fattar inte ens varför man ska ha den.. Sex timmar tog min förlossning från allra första värken tills moderkakan var ute. Fick sy två stygn då jag fick som små skrubbsår typ. Blödde dock ganska länge efter förlossningen. Sex veckor innan den slutade och mitt underliv har inte förändrats ngt alls. Var skitnojig för att jag skulle bli ”förstörd”. Men jag hade en väldigt smärtfri och snabb förlossning. Öppnade mig från 6 till 10 cm på 20 minuter så det gick jävlar i mig undan i svängarna:) men jag andades mig igenom allt och jag är stolt över att jag klarade det utan bedövning!
Hej! 🙂
Eftersom du frågar, min förlossning gick superfint fram tills själva krystningarna. Jag blev klippt, samt sprack en hel del. Att det hände då, det struntade jag fullkomligt ut, jag ville bara att bebisen skulle ut. När de sa att de skulle klippa så tror jag tom att jag ropade, Klipp! Jag har däremot haft en del besvär efteråt, så mitt råd är väl om det händer att kontakta sjukvården snabbt och stå på dig. Jag fick på efterkontrollen höra ”allt ser bara fint ut!” men det gjorde det ju inte alls. Opererade mig när B var 1,5 och kommer antagligne behöva en operation till. Får du problem så stå på dig!
Hoppas du kommer få en toppenförlossning! Och du, trots att det gick lite galet, så är det fortfarande en helt otrolig händelse. Supercool! 🙂
Tycker du hat helt rätt tankar! Bara att lita på att kroppen fixar det, för det gör den!
Jag blev igångsatt. Det tog två dygn, var av ett med värkar… Kan säga att utan epiduralen och lustgasen hade jag aldrig klarat det. Jag var helt slut när det väl var dags att börja krysta, men det gick ändå.
Sprack lite och fick sy några stygn. Enligt mig blir det aldrig detsamma (dottern är 18mån) där nere, men man lär sig att gilla läget och det fubkar precis lika bra som det är nu. Lycka till.
Min största rädsla var också att spricka, vilket jag såklart råkade ut för ganska ordentligt båda gångerna. Men vet du att man har ingen aning om att man har spruckit förns bebisen är ute och barnmorskan kollar läget! Det gör så sjukt ont iaf så du märker aldrig just den specifika smärtan när du väl spricker. Att sy gick också jätte bra, man får bedövning och jag sög även i mig lustgas samtidigt för att jag var rädd. Så jag svävade iväg en stund och sen var det klart 🙂
Sjukt svullet och obehagligt i några dagar men sen blir det bara bättre och bättre med tiden. Man är öm och så men det ger också med sig med tiden!
Lycka till! 🙂
Hej Jessica, är en gammal granne från då du var liten.
Hade många barn redan då vi bodde i Dalen, o fler blev det, totalt 9. O är det någonting jag lärt mig under alla förlossningar så är det två saker. ge faan i lustgasen!! Du vill vara klar i knoppen o veta vad du håller på med. Försök låta bli att krysta så länge som möjligt.Är mycket lättare om barnet får ta sig igenom själv. Gör mindre ont o mindre risk för bristningar. Flåsandas så går det att låta bli att krysta.. O hälsa mamma, jag ska skärpa mig o ringa henne nästa gång jag är i Sthlm-Lycka till!
Min plutt var beräknad att komma ut den 25/8 men kom 26/8. Första värken kom strax efter att klockan slagit tolv och vid 5-6 på morgonen åkte jag in. Hann dricka lite nyponsoppa och ta en supersnabbt bad innan jag ville tillbaka till rummet då jag kände ett tryck neråt. Minns inte så mycket, allt gick så fort så jag hann inte ens med smärtlindring. Joo jag hade väl hunnit ta lustgas men hade inte en tanke på det då… Sov nästan mellan krystvärkarna, gjorde riktigt ont att krysta haha… lill-tjejen var ute vid halv tio så totalt tog det 9½ timme från min första värk. BM sa att man inte ens såg att jag precis hade fött ett barn, kändes absolut inte så där nere men det kändes skönt att höra att det såg bra ut haha 🙂
Hoppas att eran plutt kommer snart, önskar er all lycka till! Din inställning till förlossningen är super. Ta det som det kommer för man vet aldrig hur det går eller vad som riktigt väntar 🙂
Min förlossning gick jättebra, trots att jag sprack 😉 Barnmorskan sydde och höll på i 30 min, men sa aldrig hur mycket jag hade spruckit. Jag kan säga att i den sekunden brydde jag mig inte! Det fanns något så otroligt bra på mitt bröst som jag ville ge all uppmärksamhet 🙂 Man blir ordentligt bedövad, så det känns inget när de syr. Jag har inte haft några som helst problem efteråt, kunde sitta, gå på toa, duscha. Allt man ska kunna göra (men som tyvärr inte alla kan…). Och underlivet blev helt återställt 😉 Kroppen har ju en fantastisk förmåga att läka!
Jag hade också en öppen syn på smärtstillande, tog lustgas, men är en av dem som inte tycker att det var till någon hjälp alls. Mådde bara illa :/ Fick sterila kvaddlar i rygg och mage, men inte heller det hjälpte. I efterhand fick jag dock veta att det var för att förlossningen hade ”gått för långt”. Epidural kunde jag inte heller prova, men shit, vad jag skrek efter det! Och ett Skotte (ni vet chokladet ) Haha!
Stort lycka till! Är faktiskt lite avis, för det är så häftigt att föda barn!
Hej Jessica!
Spännande med förlossning snart, det kommer gå galant. Mitt tipps är att skita i epiduralen, den gör att du inte har full kontroll och det är betydligt lättare att spricka när du inte riktigt känner vad det är som händer.
Kroppen sköter det mesta själv. Badkar på bb med vaaaarmt vatten och ett duschmunnstycke att hålla mot nedre delen av magen ger riktigt bra smärtlindring.
Lycka till! 🙂
Jag googlade väldigt mkt på just bristningar i underlivet när jag var gravid. Jag minns att jag läste någonstans att man absolut inte får krysta när bebisens huvud börjar synas för då är risken som störst att man spricker. Istället ska man helt enkelt bara andas och låta bebisen och kroppen sköta det utan att kvinnan ”pressar”.
Jag hade det i åtanke under förlossningen. och det slutade väldigt bra faktiskt. Jag sprack ej och inga bristningar heller för den delen. Jag försökte behålla kontrollen över min kropp och jag kände mig aldrig ”vilsen” under förlossningen. Jag är också väldigt smärttålig så jag behövde bara lustgas. Enda gången jag kände smärta var när bebisens huvud trycktes ut från vaginan och när den väl syns så går det fort. Men helvete vilken smärta och samtidigt tänkte jag ”krysta ej för då spricker du” jag tog en pause och lutade mig fram för att se bebisens hår. En liten blondie! Jag la mig på rygg igen och det sista går så fort. Bebisen flög ut i princip 😀
Min tips till dig är att försöka att inte tappa kontrollen. Lyssna på barnmorskan, hon säger till när du ska och inte ska krysta. Hon kommer vägleda dig genom hela förlossningen. Och en sak till kvinnokroppen är helt fantastisk. Den vet exakt vad den ska göra <3
Min förlossning anses nog som ganska svår, blev igångsatt pga havandeskapsförgiftning, hade super högt blodtryck (180/119) och mkt! vätska i kroppen. Det tog 20,5 timmar, var fullt öppen i över 5 timmar innan hon kom ner i bäckenet. Hade levrat blod i livmodern som en läkare fick försöka gräva ut efter förlossningen. Men trots allt detta så längtar jag till nästa förlossning, för fy fan vilka super hjältar vi kvinnor är. Har man klarat sin förlossning så klarar man allt! Aldrig varit så stolt över mig själv och känslan när man har sitt knyte i famnen, den är obeskrivlig. Avundas de/dig som har detta framför dig! Det är verkligen en fantastisk upplevelse och kom ihåg, du klarar det! Kroppen är skapt för att föda barn! Heja dig och Fabio, det kommer gå super bra!!! ❤
Jag fick sy 4 styngn tror jag, det är klart aty det kan kännas jobbigt att dom håller på där nere när det ”äntligen är över” men det gör inte speciellt ont och går rätt snabbt. Jag tycker själv att jag är helt återställd faktiskt. Tycker inte att du behöver oroa dig för att spricka eller för att sy, man tänker inte på det när man väl har den lilla på bröstet. Lycka till!
Hej! Min son föddes 2011 och jag hade PRECIS samma tankar som du hade kring förlossningen. Jag vill dela med mig några tips till dig som jag fick innan det var dags och det var verkligen till hjälp! 1. Be barnmorskan om en varm handduk när det är dags att krysta, den sätter dom där nere – känns otroligt skönt + att det minskar risken för dig att spricka. 2. Be dom använda penitialgreppet när bebisens ska ut (ett särskilt grepp barnmorskor använder med tre fingrar precis när huvudet ska ut, minskar bristningar/sprickor nämnvärt) 3. När värkarna kommer, kan jag varmt rekommendera dyktekninken för att tackla dom, du dyker lixom in o värken och stänger av allt annat, finns jätte mycket bra att läsa om den tekniken på internet. 4. När det är dags för krystvärkar och du ska krysta, tänk att du trycker ”framifrån” istället för bak (när man gör nr 2), fick det tipset av min barnmorska.
Lycka till, det kommer att gå super bra. Kvinnokroppen är gjord för detta och du kommer garanterat att bli förvånad över hur mycket din kropp jobbar själv, även fast du är utmattad 🙂
båda mina kusiner fick barn detta året och båda sprack och var tvungna att sy, den ena som fick barn för ca 8 månader sedan har fortfarande ont och tror det t.o.m gör för ont för att ha sex medan min andra kusin inte har ont längre. Vill absolut inte skrämmas haha, men du verkar ju vara beredd på det mesta ändå och bara så du vet vad som kan hända 🙂
Det som är vanligt är att man får som ”skrapsår” men att spricka är inte så jätte vanligt vad jag har fattar de som. Epiduralet hjälpte verkligen mig med mina värkar så rekommenderar verkligen att du tar den om du känner att du behöver. Gör knipövningar hjälper mer än du tror man blir till och med ”tajtare” än va man va innan man födde barn 😉 lycka till det kommer gå så bra så!
Första barnet tog de 5 stygn men du får bedövning, värst e det när dom e klar för man har svårt o sitta. Men du kommer se likadan ut där nere. Jag födt 4 barn är 32 år och ingen bedövning eller lustgas så du behöver inte oroa dig för smärtan dock så finns det ingen kvinna som har samma smärta, är olika från kvinna till kvinna.
Nä inget o oroa sig för, jag hade dock mer ångest början av mina graviditeter o tänkte fan ska jag gå igenom detta nu igen haha, men det går så fort.
Lycka till kram
Jag tror inte du behöver oroa dig så mycket, allt kommer gå bra, och du verkar ha en väldigt bra inställning och det hjälper mkt. Jag fick barn för 3 1/2 år sen iof kom min son 10 dagar för tidigt men mitt råd till dig är att vänta så länge du kan hemma om inte vattnet gått, för annars kan dom skicka hem dig igen, jag höll ut hemma tills jag va öppen 7 cm fast det visste jag ju inte då, utan jag åkte in för jag hade sånna smärtor så jag inte visste vad jag skulle ta mig till, men då åkte jag in och då tog det 5 timmar sen kom han! Och allt gick stålande bra, mitt råd till dig klocka värkarna för när du ringer till sjukhuset kommer dom fråga hur långt det e emellan värkarna ett tips till, andas och håll dig lugn lyssna på barnmorskan och följ hennes råd, det är när man krystar innan man ska som risken är att man kan spricka! Jag sprack inte! Ps. Gå upp å ner i trappor för att försöka få igång förlossningen eller gå promenader lite fortare än du brukar) lycka till med allt, nu börjar det bästa i livet.
Kan du inte ha frågestund?
Tycker inte du ska vara nojig om du spricker, tror inte alls det är vanligt som du skrev. Barnmorskan som kommer förlösa dig gör det mesta för att INTE spricka. Mig behövde dom klippa för annars skulle det ta alldeles för lång tid för bebisen att komma ut, eller så skulle jag spricka förmodligen. Men om dom skulle behöva göra det så får man bedövning och man känner inte alls av det 🙂
Mina ordentligt onda värkar började 11:00 ungefär och då var jag öppen 5 cm och fick då lustgas. 13:00 var jag helt öppen och hon var ute 14:13, så för mig gick det fort och det var första barnet 🙂 Finns en liten flummig berättelse på min blogg!
Jag önskar dig och Fabio all lycka till när det väl drar igång och när det gör det, kommer du veta vad du ska göra, så ingen idé att gå runt och få en bild på hur din förlossning kommer se ut, för det är helt omöjligt att veta!
STOR kram Helén 🙂
Tack för din kommentar Jessica 🙂 Snart är det din tur och det kommer gå så bra. Det viktigaste av allt är att hitta ett bra sätt att jobba med värkarna när de kommer. Det kommer underlätta så mycket för dig. Håller tummarna för att det händer något snart.
Kram 🙂
PS. Ifall du inte orkar vars gravid mer så testa att ha sex.. Funkade för oss och tjejen kom 3 dagar tidigare 🙂
Hej! Du kommer fixa det galant 🙂 jag fick sy två stygn och jag var uppe på benen några timmar senare! Jag tror det är bra om det tar långtid så allt där nere ”hinner med”. Jag gick hemma i 15tim innan vi åkte in och när jag var inne så var jag öppen 4cm 🙂 sen krystade jag 20min! Jag tog epiduralen(?) och jag tyckte inte att det drog ut på tiden utan det gjorde så att jag fick slappna av och samla styrka tills krystvärkarna satte igång!
”Hanna”: men förlossningen är ju för sjutton innan barnet är ute och det kan vara riskerande för mamman och barnet. Så Jessica tänkt inte på vad som kommer sen utan fokusera på förlossningen och de gör allt så som du vill på sjukhuset, plus att de pushar dig till 1000%! Visst koliks och allt de dära men va fasen? Vad vore livet utan sitt egna barn 🙂 tiden efter förlossningen är underbar!!! Min dotter hade kvällskolik 4 månader så kl 20.00-02.00 i 4 månader fick jag vagga ovh vagga! Men vad gör det? Inte lätt att komma till världen 🙂
Iallafall… Jag och min dotter önskar er all lycka och lycka till med förlossningen! Kram❤️
Såg ditt inlägg om att du nu har gått över tiden (3 dagar?) och jag kan bara säga I feel for you girl!!! Idag har jag gått över tiden 8 dagar (!!) och jag håller på att bli galen! Det absolut värsta är alla som tjatar och frågar hela tiden; ”Kommer den inte snart?” ”Ska du inte krysta ut den där snart?!” ”Hallå, vad händer? Blir nå barn eller?!” Folk är totalt okänsliga och ovetandes om hur j*vla jobbiga de faktiskt är. De flesta frågar ju för att de bryr sig men det blir FÖÖÖÖR mycket! Vi hör ju av oss när det är klart, det går liksom inte snabbare för att alla tjatar! Sen är det ju så att man automatiskt är tröttare och svagare i kroppen, jag försöker sysselsätta mig med saker så mycket som jag orkar för jag håller på att go bananas av att bara sitta hemma, men kroppen orkar inte hur mycket som helst och sen har man ju en oro i kroppen; ”Tänk om vattnet går i affären?!” ”Tänk om jag får värkar från ingenstans och knappt klarar av att stå upp och så står man i kassan på ICA”. Det enda jag vill är att dagarna ska gå så att vi får träffa vårt mirakel. Och jag håller absolut med om det där med igångsättning, det är det jag är orolig för. Att jag måste bli igångsatt, det känns liksom inte naturligt, kroppen ska ju kunna det här själv och det känns osäkert och jag blir rädd för att de ska ”tvinga” fram något. Och dagarna närmar sig, har jag inte fött innan den 4/10 så sätter dom igång mig :S
När det gäller själva förlossningen och smärtlindring och allt det där så var jag som en svamp i början, sög i mig all information om andras förlossningar och graviditeter och man tog framförallt till sig ”skräckhistorierna”, det enda jag kan säga nu är att alla är vi olika så jag har liksom slutat planera, jag tror som du, man tar det som det kommer. Man har ingen aning om hur det kommer bli, vilken tid, hur lång tid eller någonting och alla är olika känsliga. Jag hoppas av hela mitt hjärta att jag inte spricker där nere, vill verkligen inte det, men samtidigt, vad ska man göra, en sak som jag verkligen tror på är att det kommer vara värt det tio gånger om när man får se sitt barn och sen tror jag att alla vi som går över tiden kommer vara så j*vla taggade när värkarna väl startar och förlossningen kommer igång för vi kommer vara urless på att vara gravida och detta tror jag gynnar oss, jag tror att vi får ett jävlar anamma! Nu kör vi! Och sen intalar jag mig varje dag att barnet kommer när det är redo och det är ingen idé att försöka stressa fram något, skönt att bebisen trivs så bra i magen och nu blir den ju verkligen färdigbakad och ”klar” 😉
All lycka till er, jag tror att allt kommer gå super bra för er, ser fram emot att se er lilla skatt sen, min kommer också bli en liten mulattis 😛
Puss på dig och all kärlek till er!
Det är svårt att tipsa för alla är så olika! Jag har 3 barn och den första var värst, tog flera dygn! De andra två gick mkt fortare och lättare, jag tror att jag hade mycket hjälp av att jag då inte var rädd och kunde slappna av mycket mer. Jag vet att det låter knäppt när folk säger att man ska ”andas och slappna av” men vilken nytta det gör! Under första förlossningen var jag spänd som en fiolsträng, livrädd och tog ryggbedövning som inte hjälpte speciellt mkt utan bara gjorde att det hela tog ännu längre tid. De andra två är födda med enbart lustgas och rätt teknik men att föda barn är väl som allt annat, med lite rutin går det lättare. Men ut kommer de, på ena eller andra sättet! Lycka till! Och även om det kan vara det tuffaste man någonsin gör i livet så är det också det häftigaste!
Jag brukar inte kommentera även om jag följt dig länge nu. Vill börja med att önska dig & Fabio lycka till. Ni kommer snart få gå igenom världens häftigaste grej. Sen ska jag berätta att jag fött 2 barn vaginalt & har inte spruckit någonting nån gång. Så får du en bra bm som är generös med varma handdukar & guidar dig genom krystningen kommer det gå bra. & även hur jävla dum du än tycker hon är när hon säger hur du ska göra är mitt råd att lyssna.
Stort lycka till!!!
Hej!
Gud vad kul att det kan smälla till när som helst, bästa och värsta känslan i världen typ 🙂
Jag födde mitt första barn för två månader sedan och jag kan helt klart säga att det är det coolaste jag gjort i hela mitt liv! Jävlar vilken urkraft vi kvinnor besitter!
Jag har skrivit ner hela min berättelse och om du vill bli pepp; läs den! Förlossningen tog sammanlagt 50h och trots det så längtar jag efter att få föda igen 🙂
http://lenastridsberg.vimedbarn.se/min-forlossningsberattelse/
Stort, stort lycka till!
Min slempropp åkte ut på eftermiddagen, på natten fick jag små värkar. Lugnt dagen efter, men på kvällen så satte riktiga värkar igång. Sen föddes hon dagen efter 🙂 så slemproppen gick lördag eftermiddag, och hon var ute måndag eftermiddag. Värkarna är värst, dom gör riktigt ont. Jag fick lustgas och epidural. Ja, det funkade väl. Men fy satan vad det gjorde ont ändå.
En sak jag inte fattar (såhär i efterhand, hon är 5 mån nu) varför detta eviga tjat om förlossningen? ”Åh vad ont det kommer göra, är du inte nervös och rädd” osv osv. Förlossningen varar liksom nått dygn, och det är ens kropp som sköter allt jobb.
Det vi borde prata om är ju när man har fått bebisen, det är ju då de tuffa och riktiga jobbet sätter igång. Tänk dig att ditt liv är en bok, förlossningen är liksom bara ett ord i boken. Som sagt, kroppen sköter allt själv, och oftast går det bra. Om jag var du (och alla andra som är rädda inför förlossningen) så skulle jag vara mer nervös och nojig inför bebisens första tid.
Liksom; mamma för första gången, deppression, kolik, ingen sömn på nätterna osv osv. Allt det är liiite värre än smärta i nått dygn.
Lycka till iallafall inför förlossningen!
åh jag kickar in här med jämna mellanrum för att se ifall nåt har hänt…förlossningen kommer säkert gå bra jessica<3 kram
Jag fick min första son (å enda barn) i november-05.
Tänkte väl mycket kring det du skrev,när barnet ska UT!
Men trots att jag inte krystade när jag skulle,så fick jag inte sy något alls.Och ärligt talat är själva värkarna värre!
Min förlossning tog totalt ca 19 timmar från första värk,och väntade länge med ryggbedövning…som var himmelriket i mitt fall!Så om jag någon gång föder igen kommer jag inte tveka att ta det fortare:)
Ett tips,när din ”slempropp” lossnar ( kan ske stötvis) så brukar förlossningen vara väldigt nära.Min lossnade ca nåt dygn före.
All lycka till er!
Har fött en stor kille på 4205g o 52 lång utan o sy. O ser precis ut som vanligt där nere 😉 så oroa dig inte för mycket för sånt 🙂
Hej! Ville bara önska dig lycka till och jag gillar din inställning du har inför förlossningen då jag själv tänkte i samma banor. Öppen för allt men inget jag planerade att göra i förväg. Födde för två veckor sen och min största rädsla var precis som din, att spricka. Be om en varm handduk att ha vid slidöppningen när du krystar!! Guldvärt!! Sprack inte överhuvudtaget, vet inte om det har med handduken att göra men det lindrade åtminstone smärtan en hel del.
Glöm inte att andas, tömma urinblåsan och kämpa in i det sista tills din skatt är ute:) lycka till!!