Idag så blev Kiara hela 8 månader. Min otroligt fina flicka, tänk vad stor du redan har blivit! Dessa månader har gått så fort och jag ska verkligen försöka njuuuta extra mycket utav den lilla bebis tid som är kvar nu. Du blir bara större och klokare för varje dag som går så snart behöver du väl inte mamma längre 😛 Haha nää fy vad hemskt, Men nu märker man verkligen att hon utvecklas jätte mycket och vill göra saker på egen hand.
Hon kryper för fullt, nu går det fort! Går jag tex in i köket för att hämta något så vips så är hon också där haha!
Hon ställer sig upp mot det mesta, tex mot vårt vardagsrumsbord, tv bänken, sängen, soffan mm.. Och om jag håller henne i händerna när hon står upp så tar hon t.o.m steg framåt. Hon har tack och lov inte ramlat och gjort sig illa än men några bumsar i backen har det blivit. Men hon är så tuff min lilla tjej, hon blir ledsen när hon väl ramlat men det går över så himla fort, vips så är hon glad och busig igen!
Hon blir arg om jag säger nej och tar en sak hon inte får ha ifrån henne, hon liksom förstår att hon inte får ha den. Tex: Om jag säger ”neeej” ge mig den så säger hon ”daaah” och håller emot stenhårt i saken.. Lilla skitunge!
Två saker hon älskar är att bli uppkastad i luften och när vi jagar henne, då skrattar hon som bara den!
Mat är det ingen nyhet att hon gillar, idag fick hon testa på keso första gången och det gillade hon också.
Det händer iaf massa saker med prinsessand utveckling just nu, så himla roligt!
Jag tror dock hon håller på att komma in i den här ”bara mamma” fasen som många säger kan vara väldigt jobbig. Hon kan lätt bli grinig om någon annan tar henne och hon ser mig. Det blev hon inte förut då hade hon roligt med dom flesta! Hon söker mig med blicken så fort någon annan håller i henne.
Förut kunde hon sitta och leka ett tag själv men så fort hon märker att jag inte är i närheten nu så blir det gnäll. Jag tror det är nu hon inser att vi inte sitter ihop, och då är det väldigt viktigt att jag ger henne den uppmärksamhet hon söker då. Det ger henne trygghet och det vill jag alltid ge henne. Hon ska veta att jag är hennes trygghet no matter what.
Undrar hur länge den här fasen varar, någon med erfarenhet? 🙂
min pojke är 2 år och är fortfarande lika mammig
Jag har en pojk på snart 9 månader. Och allt du beskriver på Kiara stämmer in på min Melker. Han älskar mat, äter nästan allt, ställer sig mot allt, kryper för fullt, följer efter mig. Blir ledsen om jag lämnar rummet, har blivit otroligt mammig, va han inte innan, men nu så 😉 det är så härligt att se dom utvecklas 🙂 har ingen aning om hur lång denna fasen kan hålla i sig. Det är ibland jobbigt att han är så mammig, men ibland är det rätt mysigt 😉
Om Fabio var muslim. Hur hade ni gjort med kiara då? Hur tror du ni skulle uppfostrat henne, som muslim eller inte? Och allt sånt.